♥ Caroline - Mamma till 3 ♥ -

Fredag och pappa!

Vi vaknade här hemma klockan o6.3o idag. Barnen är fortfarande sjuka så det blir inget dagis för dom den här veckan alls. Det får bli att Hampe börjar skolas in på måndag istället om han är friskare då men det tror jag dom hostar inte så mkt längre. Han skulle ju börjat egentligen nu måndagen som var.

Det första som Filippa sa imorse var: Ha tårta. Herregud unge man kan väl inte äta nån tårta sju på morgonen *hehe* Så det var bara att fixa fram frukost. Filippa ville ha Yoggi, Havrekuddar och en BiiBii som hon säger vilket betyder kiwi.
Jag tog en tallrik fil med såna kuddar.

Äntligen är det relativt fint väder idag så vi får se om man kanske ska ta med sig familjen på en lång prommis. Känner att jag behöver komma ut, klättrar på väggarna när man bara sitter inne får se om jag lyckas slita med Martin att gå ända bort till Rusta. Måste köpa en sån klös bräda till Kajsa hon river och så på sofforna bara för att hon inte har en.

Jag hoppas jag hör nåt på jobb fronten snart, pratade med min kontakt person i förrgåre på proffice då skulle hon presentera mig för kunden och hon lät väldigt possitiv till att jag skulle få jobb hos dom men det skulle ta nån vecka så jag väntar förhoppningsfullt på att få höra något. Tänkte ringa runt på lite äldre boenden och så idag oxå för att se om det finns någonstans dom behöver personal. Bara jag får ett jobb. Hel eller deltid det kvittar men man behöver ju iaf pengar!

Måste ju kunna ta hand om mina pussgurkor!!

Usch känns så trist! Jag pratade med min pappa på msn på Hampes födelse dag. Hela dagen hade gått utan att han hade ringt och grattat Hampus. Då brast det för mig. Jag såg att han var inne på msn. Jag skrev till han att jag var besviken att han inte hade ringt och att det inte känns som hans ens bryr sig om att han blivit morfar. Han har nämligen vart här EN gång själv hos oss sen vi flyttade upp hit för 2 år sen. Dom känner honom lixom inte ens. Filippa eller Hampus. Dom vet knappt vem morfar är. Dom vet tom mer vem deras farmor är som bor mer än 5o mil ifrån, för att hon hör iaf av sig. Det eh samma sak med min systers barn han bryr sig lika lite på den fronten.

Till en början var vi hos pappa och hans sambo jätte ofta, när vi flyttade hit. Men efter tiden gått och eftersom pappas sambo är som hon är = VÄLDiGT speciell, (hon är nog världens mest egoistiska person jag någonsin mött och allt ska vara på hennes villkor HELA tiden) och eftersom dom aldrig kan behaga sig komma hit eller att han ens kan ringa och bara prata med Filippa som faktiskt kan prata i telefonen nu. Så har man tappat lusten för att umgås med dom oxå tyvärr och det känns så tråkigt! Jag älskar min pappa verkligen! Men jag känner inte igen honom längre sen han träffat hans sambo.

Jag har 4 små syskon och han har alltid vart världens, gladaste, snällaste, hjälpsamaste och duktiga person/pappa jag kännt. Han har verkligen vart min iDOL. Jag tappade hakan när han skrev tillbaka till mig:

Jag vet inte om jag har ork o vara på ett sätt som ni vill att jag ska vara på,jag är inte som din mor som har mer tid att bry sig i er alla men så e i alla fall jag.Om jag sen är väldigt ego de får ni själva tycka i så fall......

Som sagt är inte den som vill flaxa o fara på den lilla fritid man har,man åker inte o hälsar på några andra heller så ofta men ,man kan om man vill menar du ,jo men visst ere så alltid.Men de gånger så har det varit not imellan .sjukdomar eller så...

Dom bor 3o min ifrån oss med bil i Skogås. Vadå flaxa och fara. . . Nån gång i månaden kunde man väl iaf offra sig för att träffa sina barn barn en stund! Hans sambo i fråga har 2 barn barn som oxå iofs bor i Skogås. Men dom är hos pappa och dom väldigt väldigt ofta ibland fler ggr i vecka. Jag fattar bara inte, och jag känner inte igen min pappa för fem öre och alla känner lika dant. Min mamma som han ändå levt med i 20 år, mina syskon, hans egna syskon och min farmor osv, det känns som han lever i någon slags låtsas värld och skärmar av allt runt omkring som inte involverar deras liv.

Jag skrev till min pappa:

Jag är inte arg jag är mest besviken, vill låta dum på något sätt. Men eftersom du känner som du göra så är det nog bästa att vi inte ses och så mer då. Man blir bara frustrerad och ledsen och så. Ja jag vet inte vad, så det känns nästan bäst att slippa bry sig och behöver ha som en sten i magen hela tiden för att det inte känns nåt kul det tynger så himla hårt allt detta så mkt tråkig och negativ energi som gör att man mår dåligt. Bättre att bara låta det vara då så får ni leva erat liv på ert sätt utan att man behöver tycka och känna saker så lever vi då som vi gör.

Du har alltid vart världens bästa, jag förstår inte vad som har hänt med dig och attt du ens skriver som du gör och om det är den du är då har inte vi så mkt mer att säga varann tyvärr och jag menar allvar. jag eh ledsen men jag förstår inte bara vad som hänt med dig du ser nog inte själv. . .

Du ser inte hur du är. Tom folk, alla som känner dig ingen får kontakt med dig längre. Du får tycka jag eh dum men, är det värt att tappa kontakten med sina barn och barn barn . . . du lär ångra dig sen. Ta en RiKTiG funderare om livet tycker jag pappa. DU är bättre än det här! Det vet jag! Jag älskar dig! Min/den pappa som finns långt där inne någonstans för det hoppas jag att han gör!

Han skrev till mig:

Jag försöker att skapa ett liv med trygghet. Javist har **** sinna sidor men det har andra med. Hon tycker kanske inte som du eller jag, men då får man ta den diskussionen när detta uppstår och inte samla på sig en stämpel att man har fel i allt man säger,så man ser ner på någon.

Människor har ofta en bild att så här ska det se ut i ett förhållande ellerså.Men den bilden kanske inte speglar sig i mitt o Arjas. utan olika förhållanden ter sig olika ja vist har jag bett henne fara o flygga ibland men vi har i alla fall ofta rett ut det på några timmar. Ja jag e förändrad jag har blivit äldre med mer livserfarenhet,och håller på att lära mej detta med starka känslor med.

Jag skrev till honom:

Hoppas bara att det är värt att inte bry sig om något annat särskilt mkt jag och några av dina andra barn tycker du kunde visat lite att du brytt dig vi finns oxå även fast du blir äldre...

Han skrev:

Ja jag ska försöka bättra mig ,hälsa på o så men det käns som livet rusar fram nu för tiden o man hinner inte med ........

Jag skrev att han ska inte göra det för att jag sagt det, han ska göra det för att han själv ViLL! Annars spelar det ju ändå ingen roll. Ja jag vet inte mer vad jag ska skriva han vill uppenbarligen inte, och då är det inte så mkt att göra. Man kan inte tvinga nån till att vilja göra saker sånt måste komma av sig självt. Men jag känner mig så himla besviken inombords.